torsdag 16 april 2015
Dröm inte bara. . . Åk iväg: Med valar i sikte
Dröm inte bara. . . Åk iväg: Med valar i sikte: Sover i Brookings harbor med havet framför nosen på bilen. Många människor flanerar längs stranden och måsarna är ljudliga. Fiskebåtar komm...
Med valar i sikte
Sover i Brookings harbor med havet framför nosen på bilen. Många människor flanerar längs stranden och måsarna är ljudliga. Fiskebåtar kommer och går. Ola sitter med kikaren och kollar ut över vattnet och ser plötsligt en val som sprutar upp en kaskad av vatten. Den syns klart utan kikare också och ännu en dyker upp. Vilken känsla!
Så var det dags för kaffesladden att återigen gå sönder. Händer ganska ofta och varje gång en tradegi.
Klockan tickar och klockan 12 ska vi vara borta från vår parkering och vi styr återigen kosan norrut. Regnet forsar ner och vi stannar till på en RV park för natten. På med regnkläder för att utforska den lilla byn och vad hittar vi, bara runt hörnet?? Jo, en elbutik som har rätt sladd till perkulatorn. Inte enkelt normalt att hitta till vår gamla trogna kokare utan det brukar vara Amazon.com som är räddaren i nöden. Det fanns inga andra butiker alls på platsen och nästan 4 miles till en mataffär. Lycka!
Mera träd och mera Nationalparker innan vi kom till Sealrock och överraskade Mark, en gammal kompis. Gissa om han såg snopen ut. Han hade ingen aning om vart vi befann oss i stora vida världen.
Så äntligen har vi kommit fram till Nina och Tea. Så roligt att vara tillbaka. Boomie, hunden, kände väl igen oss trots att det gått tre år sedan vi var i Oregon. Nina och Tea har besökt oss flera gånger under tiden vi bott i Arizona och hunden tar hand om farmen då.
Nu var det dags att registrera bilen efter 3 månader och den blev besiktad av DMV och fick gula nummerskyltar. Vi hade den tiden på oss efter köpet i Az.
Ola beställde samtidigt tid för att göra ett skriftligt prov för ett Oreganskt körkort :) Det finns många fördelar för oss om han fixar det.
Och det gjorde han minsann Del 1 klart.
Vi har varit på trevligt 70 års kalas hos Skipp och ostron-kyckling lunch hos goda vänner i Eugene.
Våren är här precis som hemma med blommande träd och prunkande rabatter. Njuter i fulla drag.
Så var det dags för en läckande vattenpump men det får vi åtgärdat idag. Det skulle ta en månad att få tid men Nina är en riktig fixare och ordnade tid i närliggande stad. Svårt att vara utan vatten när man bor i bilen.
Träffade Miles och Simon på en asiatisk buffe restaurang. Dom bor båda i Eugene. Åt och hade trevligt och bestämde oss för att åka till ett litet fik och Miles bil gick inte att öppna. Batteriet var helt urdraget eftersom ljuset stått på. Efter många om och men och många indragna personer som gjorde ett suveränt engagemang var vi på väg mot fiket. Inga sura miner där inte.
Varit på ett möte på en av gårdarna häromkring och mött traktens kvinnor som träffas varje månad.
Tredje gången för mig och lika uppskattat.
Igår var sista tidens STORA händelse. Vi körde in till Springfield och Ola klarade körtestet.
Livet blir litet enklare, billigare faktiskt med tanke på försäkringar, och att använda som ID.
Nina och Tea jobbar för fulla segel med sin produktion av fiskar och fat. Två stora mässor snart.
Nu ser vi fram emot Canada och vi planerar att åka på lördag för att senare möta upp med vänner.
Vi kommer tillbaka hit igen och då är det dags för oss att bli farmare " på riktigt"
Litet från vår vardag
Kram alla!
Så var det dags för kaffesladden att återigen gå sönder. Händer ganska ofta och varje gång en tradegi.
Klockan tickar och klockan 12 ska vi vara borta från vår parkering och vi styr återigen kosan norrut. Regnet forsar ner och vi stannar till på en RV park för natten. På med regnkläder för att utforska den lilla byn och vad hittar vi, bara runt hörnet?? Jo, en elbutik som har rätt sladd till perkulatorn. Inte enkelt normalt att hitta till vår gamla trogna kokare utan det brukar vara Amazon.com som är räddaren i nöden. Det fanns inga andra butiker alls på platsen och nästan 4 miles till en mataffär. Lycka!
Mera träd och mera Nationalparker innan vi kom till Sealrock och överraskade Mark, en gammal kompis. Gissa om han såg snopen ut. Han hade ingen aning om vart vi befann oss i stora vida världen.
Så äntligen har vi kommit fram till Nina och Tea. Så roligt att vara tillbaka. Boomie, hunden, kände väl igen oss trots att det gått tre år sedan vi var i Oregon. Nina och Tea har besökt oss flera gånger under tiden vi bott i Arizona och hunden tar hand om farmen då.
Nu var det dags att registrera bilen efter 3 månader och den blev besiktad av DMV och fick gula nummerskyltar. Vi hade den tiden på oss efter köpet i Az.
Ola beställde samtidigt tid för att göra ett skriftligt prov för ett Oreganskt körkort :) Det finns många fördelar för oss om han fixar det.
Och det gjorde han minsann Del 1 klart.
Vi har varit på trevligt 70 års kalas hos Skipp och ostron-kyckling lunch hos goda vänner i Eugene.
Våren är här precis som hemma med blommande träd och prunkande rabatter. Njuter i fulla drag.
Så var det dags för en läckande vattenpump men det får vi åtgärdat idag. Det skulle ta en månad att få tid men Nina är en riktig fixare och ordnade tid i närliggande stad. Svårt att vara utan vatten när man bor i bilen.
Träffade Miles och Simon på en asiatisk buffe restaurang. Dom bor båda i Eugene. Åt och hade trevligt och bestämde oss för att åka till ett litet fik och Miles bil gick inte att öppna. Batteriet var helt urdraget eftersom ljuset stått på. Efter många om och men och många indragna personer som gjorde ett suveränt engagemang var vi på väg mot fiket. Inga sura miner där inte.
Varit på ett möte på en av gårdarna häromkring och mött traktens kvinnor som träffas varje månad.
Tredje gången för mig och lika uppskattat.
Igår var sista tidens STORA händelse. Vi körde in till Springfield och Ola klarade körtestet.
Livet blir litet enklare, billigare faktiskt med tanke på försäkringar, och att använda som ID.
Nina och Tea jobbar för fulla segel med sin produktion av fiskar och fat. Två stora mässor snart.
Nu ser vi fram emot Canada och vi planerar att åka på lördag för att senare möta upp med vänner.
Vi kommer tillbaka hit igen och då är det dags för oss att bli farmare " på riktigt"
Litet från vår vardag
Kram alla!
 |
| Oregon kusten |
 |
| Ett litet paradis |
 |
| Sealion cave |
 |
| Många arter jag aldrig sett |
 |
| Glad Tristan som åkte med oss en sväng |
 |
| Min fina Nina |
 |
| Vårt bästa fikaställe "Fikahill" |
 |
| Lunch i solen |
 |
| Många engagerade i låsöppningen |
 |
| En servitris i högsta hugg |
 |
| Här firar vi med lax och bubbel Olas körkort |
 |
| Äntligen blev det gjort |
 |
| Glad Ola ja,här får man le på bilden :)) |
torsdag 2 april 2015
Dröm inte bara. . . Åk iväg: 2 April 2015
Dröm inte bara. . . Åk iväg: 2 April 2015: och just nu är det morgon i vår del av världen Norra Carlifonien. Vi har sovit gott på en camping i Cresent city,uppkopplade med el och vatt...
2 April 2015
och just nu är det morgon i vår del av världen Norra Carlifonien. Vi har sovit gott på en camping i Cresent city,uppkopplade med el och vatten. Underbart att kunna ladda allt från tandborstar till telefon efter 4 dagars vistelser utan kontakt. Vi har bott i Nationalparker med Redwoodträd. Stora bjässar sisådär 3000 år gamla med täta grenverk och det har varit en upplevelse.
Vi startade för en dryg vecka sedan från Casa Grande med målet High Pass Rd i Oregon.
Första etappen blev ett par dagar i Kingman där vi bodde på goda vänners garageuppfart. Vi uppskattade mycket att när dom byggde staket runt sitt hus frågade måtten på vår bil. Den passade in som handen i handsken.Det uppskattade vi Margareta och Dave.
Efter Kingman styrde vi kosan mot Las Vegas och vidare till Dead Valley där vi sov en natt.
100 grader varmt inne och ute under dagen men det har uppmäts 134 grader och räknas som jordens varmaste punkt. En fantastisk resa genom dalen med otroliga bergsformationer.
Dagen därpå stannade vi till vid Scotty`s castle och var med på en rundtur. En rolig tur om en märklig man med många ideer och Albert och Betty som var riktiga snillen.Sov i en stenig RVpark i Nevadas öken. Överallt där det finns en dusch är höjdarställen !
Vi började morgonen i öknen och klättrade med bilen över Sierra Nedavas snöiga pass mot ett bördigt Californien med gröna kullar och kossor. Vi hade inte sett kor och hästar på månader utan i Casa Grande är det spindlar,hundar och andra småkryp som gäller. Bilen tuffar på och trots att den är ganska stor tar vi oss fram på smala kurviga vägar.
Stannade till vid Hoover dam vattenresorvoaren och man såg tydligt att vattenmängden minskat.
Läste i tidningen om oron och den verkar befogad.Mer regn och snö!!!
Sover i Nationalpark och som vi trodde dom enda gästerna. Lyckades klämma in bilen på en liten plats men Ola är bra på att köra och backa och det är ändå 8,5 ton att manöverera mellan trädstammarna.
Varning för björn som varit synlig i trakterna men fästingar och poisen oak var nog mer skräck-
injagande. Regel:Se var du sätter fötterna och rör inte vid något !
Fortsätter resan mot Eureka. Stannar till och vandrar runt bland stora träd. Ola älskar Träd.
Fick telefonkontakt med Nina efter flera dagar. Så att hon skulle veta att vi lever.
Igår besökte vi ytterligare en Redwoodskog. Med vandringsled och linbana. Vi har varit där en gång tidigare men linbanan var ny.
Stannade upp på Safeway innan vi checkade in här på campingen och bunkrade upp.
Ja så här har vi det :) GLAD PÅSK
Vi startade för en dryg vecka sedan från Casa Grande med målet High Pass Rd i Oregon.
Första etappen blev ett par dagar i Kingman där vi bodde på goda vänners garageuppfart. Vi uppskattade mycket att när dom byggde staket runt sitt hus frågade måtten på vår bil. Den passade in som handen i handsken.Det uppskattade vi Margareta och Dave.
Efter Kingman styrde vi kosan mot Las Vegas och vidare till Dead Valley där vi sov en natt.
100 grader varmt inne och ute under dagen men det har uppmäts 134 grader och räknas som jordens varmaste punkt. En fantastisk resa genom dalen med otroliga bergsformationer.
Dagen därpå stannade vi till vid Scotty`s castle och var med på en rundtur. En rolig tur om en märklig man med många ideer och Albert och Betty som var riktiga snillen.Sov i en stenig RVpark i Nevadas öken. Överallt där det finns en dusch är höjdarställen !
Vi började morgonen i öknen och klättrade med bilen över Sierra Nedavas snöiga pass mot ett bördigt Californien med gröna kullar och kossor. Vi hade inte sett kor och hästar på månader utan i Casa Grande är det spindlar,hundar och andra småkryp som gäller. Bilen tuffar på och trots att den är ganska stor tar vi oss fram på smala kurviga vägar.
Stannade till vid Hoover dam vattenresorvoaren och man såg tydligt att vattenmängden minskat.
Läste i tidningen om oron och den verkar befogad.Mer regn och snö!!!
Sover i Nationalpark och som vi trodde dom enda gästerna. Lyckades klämma in bilen på en liten plats men Ola är bra på att köra och backa och det är ändå 8,5 ton att manöverera mellan trädstammarna.
Varning för björn som varit synlig i trakterna men fästingar och poisen oak var nog mer skräck-
injagande. Regel:Se var du sätter fötterna och rör inte vid något !
Fortsätter resan mot Eureka. Stannar till och vandrar runt bland stora träd. Ola älskar Träd.
Fick telefonkontakt med Nina efter flera dagar. Så att hon skulle veta att vi lever.
Igår besökte vi ytterligare en Redwoodskog. Med vandringsled och linbana. Vi har varit där en gång tidigare men linbanan var ny.
Stannade upp på Safeway innan vi checkade in här på campingen och bunkrade upp.
 |
| Dead walley |
 |
| RVpark i Nevada |
 |
| Sierra Nevada passet shorts och snö |
 |
| Bördiga Californien |
 |
| Det kan man kalla rot |
 |
| Framme vid havet |
 |
| Linbanan |
 |
| Utsikt från toppen av linbanan |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)